Så förbannat jävla svårt!
Förra veckan la jag på att färdigställa mina tidigare verk från innan min förlossning i höstas. Men nu är jag fast, jag kan inte se hur jag ska ta mig framåt i arbetet. Jag hade en plan på hur jag skulle ta mig framåt i arbetet men nu låter allt dumt så igårkväll tog jag fram min lera och tänkte att den skulle få tala till mig istället för att jag ska sitta och tänka på leran och vad jag kan göra den till.
Jag vill göra en könlös familj, det är mitt mål. Så jag började att göra en flintskallig liten byst, och nu är planen att fortsätta göra små byster utan de karaktäristiska könens drag. Jag vill göra ett inkluderande konstverk som många kan finna igenkännelse i. de två andra Verken har varit så talande och nu vill jag göra något som inte har en negativ klang för mig som de tidigare verken har haft.
Jag vill att känslan ska tala, och att när man ser på de olika bysterna kan man kanske råka se sig själv bland dem. och sedan själv bestämma vad just den bysten känner eller tänker efter sin egna erfarenhet.
Detta blev ett snurrigt inlägg men det kan vara för att jag själv är lite snurrig just nu!
